Sidor

onsdag 31 maj 2017

Verklighet vs drömmar

Ute småregnar det, blåser och är bara 7 grader varmt, jag brottas med en värkande rygg. Så tänkte att jag skulle skriva ett litet inlägg när jag nu en gång har lite tid.

Om vi börjar med verkligheten: Huset står fortfarande kvar och vi har nu nåt som liknar trossbotten i köket och norra ändkamrarna. Vi har också färdig gjutet runt spisgrunderna, runt stora salens spis ska det väl nog ännu gjutas, men risken för att den ska rasa ihop är väl nu avsevärt minskad...
Står stadigare.

Mellanbotten är också på gång i norra ändan.

För en tid sen besökte vi det lokala fönsterföretaget för att få offert. Ägaren gav mig ett exemplar av byggnadsapotekets handbok, och gud vad där fanns mycket fint! Fastän det känns som evigheter tills man behöver fundera på så små detaljer som strömbrytare, dörrhandtag och diverse lister.


Nedan kökets hjärta, tegelstenarna visar var vedspisen kommer att bli placerad. Till höger om den kommer en vanlig elektrisk spis. Sådär för övrigt så känns det smått fantastiskt att kunna vandra i huset i golvets verkliga höjd, och slippa det förbannande klättrandet mellan rummen.


Sommarens projekt blir nu då att få gjutet för farstukvisten, vilket egentligen borde ha gjorts redan förra sommaren, men det var ju nåt j*vla ladugårdsbygge då som upptog 16h/dygn från vår till höst. Och den senaste månaden har kalvandet och vårbrukandet tagit upp den mesta tiden, särskilt när våren varit så sen som den är. Trodde aldrig jag skulle säga detta men ibland kommer jag på mig själv med att hata bondelivet. Inte själva livet och sysslorna, men den fruktansvärda mängd tid och energi alla sysslor äter. Hur det är bort från så mycket annat man borde och skulle vilja göra. Och det faktum att det ALLTID måste gå först, allt annat får alltid snällt vänta. Dessutom, när man själv står utanför och inte är med och driver jordbruket, känns det som att tålamodet tar slut ännu fortare. Samtidigt som man står med sina egna djur och frustrationen över allt som borde göras kring dem, men som går så mycket långsammare när man inte har någon hjälp, eller helt enkelt lämnar ogjort tills man får någon hjälp. Nåjoo, det hjälper väl inte att gråta över det, Simon kan inte klona sig själv hur mycket det än skulle underlätta allas liv :P Det är ju fritt fram för mig att minska på djurmängden om (eller snarare när) jag inte orkar längre...

Nåjomen åter till sommarens projekt, vi ska också söka bygglov för värmecentralen och förhoppningsvis få den byggd före vintern kommer, annars vet jag en som minsann får så lov att börja bära vatten till hästarna och getterna när det fryser på!

För själv bär jag på en unge som antagligen kommer att födas just när det börjar frysa på (om nu hösten och tidiga vintern blir lika slaskig som de har varit de senaste åren). Sooo... I'll throw my hands up on that one! :D

Så nu är det lite press på att det ska börja hända nåt, för även om jag trivs helt ok med att bo i Solhem så vill jag inte bo här alltför många år med ett barn. Och att bo här med flera (om det nu blir det) är totalt otänkbart.

Att bli förälder känns väl rätt okej, nu när man hunnit smälta det lite. Jag har ju aldrig varit nån "bebisälskare", tycker spädbarn är jobbiga och krävande. Därför har jag heller aldrig känt nån längtan efter barn. Samtidigt har jag väl nånstans ändå tänkt att jag nångång ska ha barn, men dendär "nångång" när tiden känns mogen infann sig aldrig, och skulle väl aldrig ha infunnit sig heller, så det var väl precis såhär det skulle gå till. Åhå :D Jag menar, jag hinner ju ändå fylla 30 innan ungen kommer, så nån ung mamma är jag ju verkligen inte. Och känner ändå att jag sett och upplevt en hel del, och fått vara med om så mycket roliga saker (fast det kontot blir väl aldrig fullt). Och de roliga upplevelserna tar väl förhoppningsvis inte slut bara för att man blir förälder, men de tar väl en liten paus. Och eftersom min bästa vän, som brukar dela de roliga upplevelserna med mig, också nyligen blivit förälder, så kom det väl ganska så lämpligt. Det var tid nu. Och är så glad att vi "hann" gifta oss före jag blev gravid, att vara gravid på eget bröllop kommer inte på fråga och att ha ungar med på bröllopet.. Mjääh. Det var såhär det var meningen att bli. Bara huset blir färdigt nångång också...

dörr:
studio karin: FÄRG PÅ DÖRREN TILL RÖTT HUS:
Jag kan inte bestämma mig... Jag tar båda!

Sen bar det iväg till pinterest och drömmarnas land.. Skulle behöva planera färdigt hur kvistens dörr och fönster ska se ut och vilken färg de ska vara. Vet i alla fall att finingången ska ha en pardörr med fönster på övre halvan, frågan är om fulingången också ska ha det? Och färgen, ockragul eller kromoxidgrön..?

https://fi.pinterest.com/ronnsofia/farstukvistd%C3%B6rrf%C3%B6nster/

Tror att min sen tidigare nästintill obefintliga trädgårdsådra så småningom börjar vakna till liv! :O Måste göra ett skilt pinterestalbum för trädgårdsinspiration också.

Byggnadsvård i trädgården! Idag har jag ett föredrag med just den rubriken. Om…: “Sitter och jobbar med min webbsida som kommer att släppas nästa vecka och hittade den här bilden på vårt hus. Det var sensommar, det var solnedgång,…”: Välkomnande trappa.:
Zaun: Picture Of peaceful and cozy nordic garden decor ideas  11: I mitt paradis: Grindar på plats:

Nåt sånthär skulle jag vilja få till! Lummigt, på gränsen till vildväxt, men ändå under kontroll :D Staket, grindar, stenar... Och så lite gräsmatta som möjligt!





1 kommentar:

  1. Grattis till den kommande tillökningen! Det är väl en klassiker att husprojekt och barnalstring sammanfaller. Jag kör på lättvarianten och hoppas få lägenheten färdigrenoverad före förlossningen. Den är inte beboelig ännu så det börjar bli spännande (är i vecka 36). :P Jag tror det är helt bra att inte vara överförtjust i spädbarnstiden, för den upptar ändå en så himla liten del av den tid som man sen är förälder (typ ett år av 50). Det vore ju mycket värre om det var tvärtom, så man tyckte att det roliga är slut när barnen blir större.

    Lycka till med husprojektet, lantbruket och graviditeten!

    SvaraRadera