S har stått för mesta delen av utmockningen, medan jag jämnat på kärran samt utfört andra arbeten under tiden, bland annat rivit ut ytmaterial ur förstukvisten, salen och ur lillstugan.
Det var inte mycket till tapetprover från salen, eftersom alla stockväggar redan var så gott som bara där. Men något enstaka hittade jag längs fönsterkarmarna. På bilden till höger syns spår av forna butikshyllor, salen med dess två ändkamrar betjänade ju som bybutik en gång i tiderna.
Bordet fanns på vinden, och i förstukvisten hittade jag en sådan här pafflåda mellan plankorna och det understa lagret golvmatta. Måste googla lite, har i min enfald associerat Rettig enbart med Jeppis, men nu är jag en visdom rikare och medveten om att det är ett synnerligen multinationellt företage :D Hursomhelst så var P.C Rettig & co en tobaksfabrik i Åbo, som tillverkade cigaretter från 1845 ända fram till 1995, då produktionsutrymmena inte längre uppfyllde de nya kraven och bestämmelserna. Då såldes verksamheten till R.J Reynolds Tobacco International. Så där som en liten historisk parentes. Denna sort, Klubb 22, torde enligt mina overifierade källor ha tillverkats runt 60- och 70-talet.
Därefter följde 3 lager golvmatta. Den översta är likadan som den översta i köket.
Lillstugan är lika spännande att riva som stora huset, och här hittas det verkliga tapetskatter! Två väggar i köket var tapetserade med den mest tilltalande tapeten jag hittat på hemmanet hittills: den ljuvliga, grafiska 50-talstapeten. Därefter hade rummet tilläggsisolerats med skivor, som i sin tur fått nya tapeter, så 50-talstapeten var tämmerligen intakt under skivorna. Har inte rivit ner den ännu, hur ska jag kunna :D Får skära loss en stor bit och göra en tavla.
Till vänster syns väggen mellan kammaren och köket. På andra sidan väggen stod en vedspis, och det har tydligen gått hett till i den nångång. Det har inte bara nästan brunnit, det har brunnit. Tur att stugan ändå klarade sig!
Marilyn Monroe hänger på dörren mellan farstu och kök och välkomnar förföriskt alla som stiger in. Runt dörrkarmen sitter en fin, bred list, mycket bredare än dörrlisterna i stora huset. Nederst tapetprov från två vitt skilda stilepoker. Det är helt fantastiskt vilken tidsresa det är att knapra loss tapetlager från varandra, det speglar precis vad som var på modet på den tiden. Tänk sedan när jag har tapetserat med precis allt utom det som är modernt, allt från 1800-tals till 70-tals tapeter. Vad mina efterkommande ska bli förvirrade, och kanske lite fascinerade, över min trendbojkott när de börjar renovera.
Köpte det senaste numret av tidningen Maalla, Finlands svar på Lantliv. Det finns ofta många bra reportage och fina bilder av gamla hus och deras fint inredda rum, de gånger man inte har gjort en Mr Bean (sprängt en hink vitmål i alla rum). Man måste dock läsa dessa lantromantiska tidningar med en nypa salt, ibland överromantiserar reportrarna sina reportageobjekt så mycket att det blir både genomskinligt och synnerligen skrattretande. Exempelvis som följande:
"Kolme sopuisaa tyttöä mahtuu hyvin woodnotesin tuolille satuja lukemaan." Säkert läser de bara sagor på mammas padda. Och visst låter det mycket bättre än "kolme sopuisaa tyttöä mahtuu hyvin woodnotesin tuolille angrybirdsiä pelaamaan."
Lika töntigt är det i varenda julnummer av Lantliv, då det görs ett juligt och vintrigt reportage hemma hos någon som bor på landet och har hästar. Den obligatoriska bildtexten lyder då "I hagen står hästarna och mumsar på julhö." Vad fan är julhö!? :D Är det nåt speciellt hö som sparats på något visst ställe för att tas fram speciellt till jul? Är det odlat på någon viss "julplätt", såtts med någon viss "julfröblandning"? Julhö... Jag inte förstå.
Har funderat av och till om vi ska satsa på 6-rutiga fönster eller korsmodellen, då huset har av båda sorterna. Hittills har det mest lutat åt 6-rutiga men när jag såg detta reportage så började jag nästan tycka att korsfönstren är finare. På något sätt tycker jag också att korsfönstren känns mera som Storback, och de är (vad jag har sett) också en vanligare fönstermodell här på den sydösterbottniska landsbygden. Hmmm. Tur att vi inte behöver bestämma idag.
Ett bra reportage var också om Eijas badrum (norrfrid.blogspot.com), som var mig mycket estetiskt tilltalande. Addera färg så skulle det ha varit mycket jag. Jag kanske även skulle ha bytt ut schackrutorna mot marockanskt kakel i svartvit färgpalett. Åh, de är så fina dedär mönstren.
Detta är ett exempel på mina favoritstilar i kollision: retro möter sekelskifte. (Ett collage jag gjorde till Instagram, där ni gärna får följa mig, dj_puuvillakarkki). Tycker badkar med tassar, wc-stolar och handfat av gammal, engelsk modell är jättefina, men det mintgröna handfatet mot det rosa kaklet fick nog något att hända i mig :D Svart hexagonkakel med vita fogar (svart kakel med vita fogar överlag) är också något jag också gillar starkt. Nå, som vi planerar nu så kommer huset att ha 2 toaletter nere och en uppe, så månne jag inte får både marrakech design och hexagoner att rymmas i huset.
Nu får det räcka för denna gång, måste iväg till projektet och städa upp lite då det imorgon kommer en och inspektera slottet och göra en offert på stockbyten, lyftning och dylikt. Det kan ju behövas särskilt på ställen som ser ut som detta nedan:
Bra med lufthål!
Blev lite nyfiken när jag fann bloggen. Jag undrar om du är en del av släkten som burit namnet? Själv har jag en blogg http://sjondinsanor.blogspot.com där du kan söka på storbacka och se hur jag passar in i sammanhanget.
SvaraRadera