Sidor

tisdag 17 februari 2015

Hörnspisar och historia

Nu ser det ut som att vi kommer att bli tvungna att riva bort även de norra kamrarnas båda kakelugnar, för även de visade sig vara grundade ovanpå stockar. Dessutom var den ena kanalen som gick till skorstenen så dålig och söndervittrad så det vara bara att sparka omkull den. Allting är så dåligt murat av dåliga tegelstenar så det är nog ingenting att spara. Nåja, det går väl an att leva utan eldstäder i ändkamrarna, huvudsaken är ju att det går att elda i köket och i salen. Sådana där små överraskningar man får ta när man renoverar ett gammalt hus, det går inte alltjämt att rädda allt.

Tegelstenarna från mellantaket har vi plockat ner, plockat på trall, plockat AV trallen på en annan trall, eftersom man inte ryms in med traktor i någon dörröppning i vårt uthus.. man kunde inte föreställa sig att en hop med tegelstenar skulle kräva så stor arbetsinsats och så mycket tid. Svärmor har dock hjälpt till en del på den fronten.

Utrivning av gammal trossbotten
Photobomb av ett lass med tegelstenar


Några riktigt soliga, fina vårdagar har vi också fått ha redan!



I fredags var dessutom Simons syster Sofie på talkodag. Vi ägnade den dagen åt att kasta ut allt som "lös låsa" ur lillstugan, eller åtminstone köket, rummet och farstun. En hel kippkärra med spånskivor, halvruttna golvlister, golvmattor, en hel scen samt annat löst bråte fick vi utslängt, så nu är golvet sopat och det är bara att flytta in! (hehe) Var så ivrig så jag kom inte ens ihåg att ta bilder på slutresultatet.

För två helger sedan var jag på en snabbvisit upp till hemtrakterna för att ta hem det sista av mitt bohag från Nabba. Passade på att besöka Verners av den orsaken att jag ville mäta och fotografera den vackra hörnspisen som finns där. "Verners" är också en gammal bondstuga, belägen på Källbacka i Lillby. Gubben som bodde där tidigare hette Verner Storgård, så därav namnet. Pappa köpte den för något år sedan när den blev till salu. Mest köpte han den för tomtens skull, stugan är belägen på ett otroligt vackert ställe. Skulle jag inte ha flyttat till Skaftung skulle jag antagligen renoverat denna stuga istället, nu vet jag inte riktigt vad dess öde blir. Om någon är intresserad av att köpa den för bortflyttning så tror jag nog min far är benägen att sälja.

 


Anyway, precis en sådan här modell, med bakugn och eldstad i hörnet skulle jag vilja ha. Vi har ju lite spelrum med dörrarna, nuvarande måtten på hörnet är ganska exakt 1,50x1,50 m. Denna mäter 1,35x2,05m om jag nu tolkar min råddiga ritning rätt.

 


Har studerat Gunnar Nybonds bok om släkterna Teirfolk och Sundnäs och här finns en del bilder på Storback. Inga jättegamla, boken i sig själv är från 90-talets slut, men det är ändå superintressant att läsa om vem som har bott i gården. Ännu saknar jag några direkta byggårtal, när är den första delen av gården byggd? När byggde man till salen och de södra ändkamrarna? Och när har lillstugan kommit till? Den är lite av ett spöke i sammanhanget för den står inte omnämnd någonstans så vitt jag har sett ännu, varken i denna bok eller i Svenska Österbottens bebyggelse från 1965. Och den är också tillbyggd i något skede, delen där bastun, forstun och kammaren finns tycks ha tillkommit först, sedan har den byggts ut med köksdelen.

Ur Svenska Österbottens bebyggelse, 1965.

Dessutom står här att gården har tegeltak, vilken den enligt uppgift aldrig haft. Gården hade pärttak fram till att den fick plåttak någon gång på början av 80-talet. Lillstugan däremot har ju tegeltak än idag. För övrigt är det ju också märkligt att det påstås att gården skulle ha enbart 3 rum och kök. Det hade den ju rimligtvis före utbyggnaden, då gården bestod av köket, norra ändkamrarna och mellankammaren, men med utbyggnaden har den ju 6 rum och kök. Och jag ANTAR att utbyggnaden skett någon gång på 1800-talets slut, eftersom de understa tapeterna i den delen är mycket tidstypiska för just den epoken, och tidningspappret på väggarna är daterat på 1870-talet. 

Men åter till boken "Skaftung by i Kristinestad" av Gunnar Nybond. Enligt författaren ska gården ha varit bebodd sedan ca 1750, då det ursprungliga Teirfolk-hemmanet delades mellan två bröder. 
Henrik Johansson Teirfolk (f. 1732) ska då ha grundat det andra Teirfolk hemmanet, alltså Storback. Sedan övertas gården av barn i direkt nedstigande släktled i fem generationer framåt, ända fram till 1886. Erik Henrik Eriksson Teirfolk var då husbonde på gården och gift med Maria Sofia Eriksdotter (från Sideby). Erik Henrik var troligen delägare i Skonaren Lax, som förliste på Nordsjön 1886 och hela besättningen omkom. "Troligen omkommen å Lax" står det i kyrkböckerna. Sedan står det "Efter denna olycka måste då hustrun gå från hemmanet och gården, som splittrades och kom i främmande händer. Hon benämnes senare backstuguänka, död 31.3.1924".

Erik Henrik och Maria Sofia hade 6 barn, som då flyttade bort från Storback tillsammans med modern. Var de bosatte sig sedan står inte. Många av barnen for till Amerika, endast "Teir-Kalle" blev kvar i Skaftung. Han bosatte sig vid Djupviken och fick 14 barn.

1886 torde alltså gården ha gått ur händerna på släkten Teirfolk, men den skulle komma att återvända till släkten senare. Henrik Johansson Teirfolk var farmors morfar åt Hilma Irene, f. Hannus i Härkmeri 1886. Hilma gifte sig i Skaftung med bondesonen August Anselm Teirfolk, f. 1881. I boken står det att "Han hade sitt ursprung i gården Öman i Ömossa och tillhörde inte själv släkten Teirfolk." 
Jag förstår inte av boken varför August Anselm hette Teirfolk eller varför han bodde i Skaftung.  
Och bodde han redan då i Storback, eller flyttade han och Hilma dit tillsammans efter giftermålet? 
Det står inte heller vilket årtal de gifte sig, men man kan ju anta att det var tidigt 1900-tal. 
Vidare står det att "genom Hilmas ankomst till Skaftung blev släktkedjan på nytt länkad till ursprungsgården Teirfolk. Det gällde den gård som ända in till vår tid har benämnts Storback i byn. Den nya värdinnan blev därför känd under namnet Storback-Hilma."

MYCKET intressant. Vad som har hänt i gården, och i vems händer den varit från 1886 fram till att Hilma och August bosatte sig där, är fortfarande en gåta. Min forskning fortsätter, återkommer till ämnet då (och om) jag får mera klarhet i historien.


Mariekexburk, synd att den var mosad
Gammal fazerinalåda

Avslutar med att göra en bekännelse, fastän S sa att folk tror du håller på och blir sinnessjuk om du skriver om dethär på bloggen, men nu gör jag det iallafall: jag hittade en hel låda med gamla retrobarnkläder, som var så otroligt söta att jag bara inte hade hjärta att slänga dem. Jag tog hem dem, stoppade allt i tvättmaskinen och slängde sedan det som var sönder. Inte vet jag vad jag ska med dem till, men de är nu sparade för något framtida ändamål :D Om inte annat så duger de säkert till dockkläder!











1 kommentar:

  1. Vilket fantastiskt jobb ni gör med renoveringen och att ni har valt att bo i Skaftung, min släkt är hemmahörande från Sideby socken och har bland annat bebott er gård under namn som Teirfolk och Öman under 1700- och 1800-talet, men nu har vår släktgren emigrerat över till Sverige. Ska lägga upp hemsidan på min facebook-sida och i Ömossagruppen därstädes, fortsätt att skriva och renovera! :-)

    SvaraRadera