Huset är närmast jämförbart med valfri krigszon, och soldaterna som utövar kriget där börjar bli en aning sargade. Mentalt är vi väl ännu i ganska gott mod, men kroppsligt är vi för tillfället inte riktigt i toppskick. Jag har dragits med en förkylning sedan en månad tillbaka, trodde redan att jag repat mig en gång men för några dagar sedan slog den till på nytt med underbar rinnsnuva och nästäppa.
Som grädde på moset har mina leder värkt från och till, mest till, under hela vintern tack vare det härligt kalla och fuktiga klimatet vi har här på Österbottens västkust. Detta har lett till trötthet, huvudvärk, muskelspänningar och total muskeltrötthet, jag som alltid sett mig som tämmerligen stark har nu haft svårigheter att fylla en ynka skottkärra med gräs på morgonen. Simon är inte heller som han brukar och vi börjar misstänka att vi har mögel i stugan vi bor i. Vi experimenterar nu med att sova på vinden och se om det skulle ha någon positiv inverkan. Vi borde ju egentligen ta mögeltester, men jag är nog i ärlighetens namn lite rädd för de provsvaren.. Vart skulle vi isåfall flytta? Men samtidigt är det ju inte att leka med, man kan ju inte bo i mögelhus. Men jag har nog aldrig varit så dåligt i skick som denna vinter, det blir nog inget roligt liv att leva om man alltid ska må såhär om vintrarna. Det är ju nästan tur att man varit arbetslös, skulle ju antagligen ha varit tvungen att sjukskriva mig i tid och otid annars. Skulle jag inte ha haft Simon, Storback och djuren skulle jag nog ha dragit ett långt finger åt detta lands klimat och sökt jobb i något varmare land och inte kommit tillbaka förrän temperaturen här blivit minst +15.
Men nog om hälsotillstånd och väderförhållanden och åter till vårt kära hus.
Men nog om hälsotillstånd och väderförhållanden och åter till vårt kära hus.
Vi har fått låna ett rullband/elevator av Rickard, vilket underlättar utmockningen. Här håller vi på i mellankammaren.
Golvet i salen i nuläget. Här ska ännu mockas ut.
Golvet i köket. Kan hända vi får tänka om lite med golvplankorna. För det första är de rätt förstörda med alla spikhål, dessutom är de som varit närmast ytterväggen ruttna på grund av gifturetanet som blivit insprutat längsmed ytterväggarna. Hittade också bergull i golvet, vilket inte heller direkt hjälpt till att hålla plankorna i skick.
Ruttna stockar i nedersta varvet, nordvästra kammaren. Här är golvet färdigt utmockat..
..så när som på detta hörn. ELÄNDE att bygga spisar ovanpå träverk, som nu är halvruttet! Som att ni inte skulle ha haft stenar i denhär byn?! Hur ska man kunna spara sånthär hade ni tänkt?
Köket som det ser ut för tillfället. Nästan hela mellantaket är nersågat och värmer bra i vår panna.
Nu blir det intressant att se vad spismuraren säger om alla eldstäder och skorstenar. Hittills har det ju verkligen inte sett något vidare lovande ut, enda ljuspunkten är att salens spis tack och lov är murad på stenar hela vägen ner. Får se hur det ser ut i köket, där vi inte har hunnit riva bort alla golvplankor än. Fan ta om det också ligger på ruttna stockar...!
Tog ju inga bilder då sist på lillstugan efter min och Sofies storstädning, så här följer några. Här har vi dock "ödat" ner lite igen, då vi varit på mellantaket, och Simon på taket, och åtgärdat läckage, så nu borde det inte åtminstone regna in här längre.
Fint timmer. Det är nästan lite deprimerande att timret och grunden i lillstugan är i bättre skick än i stora huset! :D Det skulle man ju dock inte tro vid en första anblick utifrån..
Bastukammaren
Hittade en hel hop med mestadels morsdagskort i lillstugans farstukvist, jättevackra, färgstarka gamla kort med glitter och dikter. Pröva googla morsdagskort idag och vad hittar man?
Vad är det för fel på folk idag? Det gäller inte bara morsdagskort, utan i princip allt. Inredning, kläder, hårfärg... Sedan när blev det fel att använda färg? Sedan när blev beige en färg? Ååhh, beige, grått och gammalrosa. Ååh änglar utan näsor och munnar. Såå fint. Så lagom. (Och vad är det för sätt att stava!!??)
Herregud, jag måste sluta nu :'D My eyes!
Jaa, ehrrm, var var jag nånstans? Joo, kiosken tänkte jag bjuda på en bild av!
Fantiserade i början att man kunde använda denna som exempelvis hönshus, men vi har nog konstaterat nu att den är nog för rutten. Hönsen tar nog illa upp om de måste bo i denhär mögelboden.
Mögelboden inhyste bland annat en oergonomisk barnvagn som nog sett bättre dagar.
Dessutom inhyste den en söt och stabil liten pall. Fascineras lite över hur vi ännu kan upptäcka nya saker på detta hemman, men nu tror jag nog faktiskt att alla vrår börjar vara genomgågna.
Nu får det räcka för denna gång, ska sätta igång och göra bondost som svärmor beställt tills ikväll. I utbyte skulle jag få färdiglagat kött så jag tyckte det lät som en bra bytesaffär.
Trevlig lördagkväll!
Vilken lättnad att det finns bloggar med uppbrutna golv och ruttna stockar som motvikt till alla vita spets-och-pelargoner-och-zinkhinkar-för-det-är-så-genuiiiiiint-skapelser med det finska ordet för mögel uppklistrat på väggen. Inget fel på dem i sig, men om ens avsikt är att köpa och renovera ett gammalt hus är det ganska mycket jobb som ska till innan man kommer till spets- och zinkhinkstadiet, och det är trevligt att även den delen kommer fram i bloggvärlden. Själv dagdrömmer jag om att renovera ett ödehus som förfaller i rask takt, och då är det trevligt att läsa om någon annan som håller på med något liknande. Jag hejar på er här bakom min dator! För min del kommer det antagligen att förbli en dröm, men drömmar har ju sin charm de också. Och så är de billiga. ;)
SvaraRaderaJag håller för övrigt helt med om morsdagskorten. Inte undra på att det finns så många som samlar på gamla vykort.
Tack för din humörhöjande kommentar! Jag tror nog inte att jag någon gång kommer att komma till spets- och zinkhinkstadiet, hur färdigt vårt hus än blir :D
SvaraRaderaAtt drömma är, förutom billigt, också mycket blod-, svett- och tårsparande. Dessutom har drömmar den fördelen att allt är möjligt i dem. Vi har renoverat i bara 4 månader nu och redan har det kommit emot saker som gjort att vi hamnar att tänka om lite.
Tack för att du hejar på oss och välkommen att följa med i fortsättningen också!
PS. Kollade in din sida och vilka vackra teckningar! Wow :)
Jag gillar verkligen din blogg eftersom den ger inspiration vad gäller renovering och möjlighet att ta vara på det som finns, att se att det GÅR. Men jag blir ledsen och beklämd att du, som själv är en sorts konstnär/hantverkare helt urskillningslöst har tagit tre bilder från Google och hånar de tre människor som gjort dessa kort. Jag som själv sysslar med scrapbooking vet att det massor av timmar att skapa ett kort och att man lägger ner sin själ i det, precis som ni lägger er själ i ert hus. Hur roligt hade det varit om du hittat en bild på något du gjort och den personen fullständigt snackar ner ditt verk? Tillägger att det inte är mina kort du lagt upp i din blogg men hade jag hittat mina med sådana tråkiga kommentarer till så hade jag blivit riktigt ledsen.
SvaraRaderaFör det första måste jag tacka för att du ser mig som en konstnär/hantverkare. Har mig veterligen aldrig självutnämnt mig till någon av de titlarna, varken här på bloggen eller någon annanstans, än mindre är jag utbildad till någondera.
RaderaFör det andra handlar denna blogg inte om att bevisa för folk att det går att renovera ett gammalt hus. Det vet vi inte ännu. Bloggen handlar om resan med dess motgångar och hinder som vi förhoppningsvis kan hoppa över eller gå runt, inte om målet. För att använda en kliché.
För det tredje måste jag informera dig om att jag till min natur är väldigt cynisk, men samtidigt besitter en otroligt bra självdistans, något som jag upplever att många inte har idag. Visst kan det upplevas som elakt att kritisera andras verk, men lika ofta kritiserar jag, dömer ut och hånskrattar åt något jag själv har gjort. Allt man gör själv är inte vackert. Och även om jag mot förmodan tillverkat något jag själv anser som fint, så kommer det att finnas någon som tycker det är fult. Och i ärlighetens namn, vill någon skratta åt något jag har gjort, så är det inte hela världen. För att jämföra med något kan vi ju ta modebloggare som exempel. Någon har ju också planerat, ritat och designat de kläder som de trendmedvetna fullständigt dömer ut som fula/otrendiga.. Eller matbloggare. Någon har tillrett maten som restaurangbesökaren och bloggaren tyckte var skitäcklig. Och så vidare. Världen stryker inte alltid medhårs och det måste man räkna med, både i den virtuella världen och i verkliga livet. Alla tycker inte lika, och tur är väl det, gud så tråkigt det skulle bli om ingen fick vara av annan åsikt. Vi har ju inte diktatur i Finland ännu som tur är...
Och för det fjärde: Skulle jag ha velat håna de tre människor som tillverkat korten, skulle jag ha tagit reda på vem de var. Jag har ingen aning om vem som designat dem och inte behöver jag veta heller. De tre korten användes enbart som smakprov på vad jag personligen inte finner estetiskt tilltalande. Inte för att hänga ut någon personligen, då skulle jag bemödat mig om att snoka upp deras identitet.