Mera historia

Skrev ju tidigare lite om gårdens tidigare invånare utifrån information som jag hittade i Gunnar Nybonds bok "Skaftung by i Kristinestad." Lånade sedan författarens andra böcker "Soldater, torpare och bönder" samt "Bottnisk bygd" från biblioteket i hopp om att få mera klarhet i historien. Men så mycket mera klarhet fick jag inte, snarare blev jag än mer förvirrad. 

I den första boken står det ju att August Anselm Teirfolk, f. 5.12 1881 som Hilma gifte sig med "hade sitt ursprung i gården Öman i Ömossa och tillhörde inte själv släkten Teirfolk." Det framgick ju då varken varför August Anselm hette Teirfolk eller varför han bodde i Skaftung, och om han redan då bodde i Storback, eller om han och Hilma flyttade dit tillsammans efter giftermålet.

I boken Bottnisk Bygd står däremot att Hilma gifte sig 11.6.1907 med bondesonen August Anselm Augustinusson Teirfolk i Skaftung. OCH! "Hans hemgård kallades i byn Storback."

SÅ, vi får ju därmed anta att August Anselm bodde på Storback redan innan giftermålet med Hilma. Men om Storback var hans hemgård, var han då född där? Isåfall borde han ju ha blivit född där redan 5 år innan gården gick släkten ur händerna, 1886. Men det kan ju inte stämma. Så var föddes han, vad gjorde han och var bodde han de 21 åren innan han gifte sig med Hilma? Har hittat brev i Storback som det står "Anselm Teir" på, så han har eventuellt tagit namnet Teirfolk senare. Men August Anselms föräldrar och släkt omnämns inte i någon av böckerna så ledtrådarna stannar där. August Anselm förblir tillsvidare ett mysterium, liksom de 21 åren mellan 1886 och 1907. Får väl nog försöka gå igenom det berg av gamla brev och andra dokument som vi hittat i huset, kanske någon lösning finns där.

Har inte så många bilder att bjuda på idag, vi håller fortfarande på med urmockningen av golven. Den mögliga musikstudion i ladugården är nu också utriven, här är några bilder därifrån:

All bergull är nu utrivet och man kan åter andas i den forna ladugården. Den kommer att återgå till sitt ursprungliga användningsändamål ännu en vacker dag, var så säker...

Det känns som att det går lite långsamt just nu, men bara det blir lite varmare och torrare ute så ska jag bland annat påbörja reparation och målning av uthusets fasad. I helgen kommer de också äntligen och hämta bort den ruttna bastun som har förfulat gården hittills.

Vi borde ha alla golv någotsånär utmockade tills slutet av maj, då kommer nämligen vår byggare och börjar på med grunden och byta ut ruttna stockar. Så kanske det börjar kännas som att det går framåt lite. Inspirationen har inte riktigt varit på topp den senaste månaden, men kanske den återkommer småningom.

Väntar också på att den ruvande gåshonan ska kläcka sina ägg (om det nu blir något av dem) så vi får ut de skrikande fåglarna ur min ladugård. Alla tre vaktar de hennes ägg så den som kommer nära kan vänta sig att bli rejält utskälld, och hackad! Själv har jag satt mig i ganska bra respekt, men hörselskydd är att rekommendera när okänt folk kommer nära...

Har dessutom fått Haave seminerad så nu är det bara att vänta och se. Påbörjade idag en långdragen rumba att få alla papper i skick så att jag kan söka lantrasstöd för korna i vår. Haave har ju inget öronmärke alls i öronen (etta är tappat och andra ligger i mjölkkammarfönstret) och Juuliska har bara eu-märket. Borde beställa nya så att de inte har något att klaga på när de kommer och granskar. Inte vet jag vad de har gett mig för koder och nyckeltal vid lantbrukskansli men de går nog iallafall inte att använda till något webelmer eller weblammas. Dessutom ska det beställas stamboksintyg, fyllas i och lämnas in blanketter... Får se om det blir något av dethär. Kan inte finnas något mer invecklat än när man ska ha att göra med dylika myndigheter. Fastän jag har agrologexamen och arbetserfarenhet från både landsbygdskansli och Faba, så står jag som ett fån varje gång jag ska ha något gjort som har med djuren att göra. Och skulle man mot all förmodan tro sig ha något på klart, så har nog något hunnit ändras när man ska ha något uträttat. Suck. Det borde helt klart införas en kurs "Allt du behöver veta vid anskaffning av dina första nötdjur." Vilka all världens signum man behöver, vart man ska anmäla vilket, vid vilken tidpunkt, och vem ska man ringa till i vilket ärende. Så skulle man slippa tillbringa dagar vid google och telefonen, ringandes fram och åter. 

Krigszonen Storback

Inleder med en varning om att detta inlägg inte kommer att bjuda på några som helst romantiseringar. Söker du inspiration till vit lantromantisk inredning eller trevliga bilder på ett bondepars vardag kan du söka dig någon annanstans, och du bör nog inte bemöda dig om att komma tillbaka, åtminstone inte när det gäller det första..

Huset är närmast jämförbart med valfri krigszon, och soldaterna som utövar kriget där börjar bli en aning sargade. Mentalt är vi väl ännu i ganska gott mod, men kroppsligt är vi för tillfället inte riktigt i toppskick. Jag har dragits med en förkylning sedan en månad tillbaka, trodde redan att jag repat mig en gång men för några dagar sedan slog den till på nytt med underbar rinnsnuva och nästäppa. 

Som grädde på moset har mina leder värkt från och till, mest till, under hela vintern tack vare det härligt kalla och fuktiga klimatet vi har här på Österbottens västkust. Detta har lett till trötthet, huvudvärk, muskelspänningar och total muskeltrötthet, jag som alltid sett mig som tämmerligen stark har nu haft svårigheter att fylla en ynka skottkärra med gräs på morgonen. Simon är inte heller som han brukar och vi börjar misstänka att vi har mögel i stugan vi bor i. Vi experimenterar nu med att sova på vinden och se om det skulle ha någon positiv inverkan. Vi borde ju egentligen ta mögeltester, men jag är nog i ärlighetens namn lite rädd för de provsvaren.. Vart skulle vi isåfall flytta? Men samtidigt är det ju inte att leka med, man kan ju inte bo i mögelhus. Men jag har nog aldrig varit så dåligt i skick som denna vinter, det blir nog inget roligt liv att leva om man alltid ska må såhär om vintrarna. Det är ju nästan tur att man varit arbetslös, skulle ju antagligen ha varit tvungen att sjukskriva mig i tid och otid annars. Skulle jag inte ha haft Simon, Storback och djuren skulle jag nog ha dragit ett långt finger åt detta lands klimat och sökt jobb i något varmare land och inte kommit tillbaka förrän temperaturen här blivit minst +15.

Men nog om hälsotillstånd och väderförhållanden och åter till vårt kära hus.

Vi har fått låna ett rullband/elevator av Rickard, vilket underlättar utmockningen. Här håller vi på i mellankammaren.

Golvet i salen i nuläget. Här ska ännu mockas ut.

Golvet i köket. Kan hända vi får tänka om lite med golvplankorna. För det första är de rätt förstörda med alla spikhål, dessutom är de som varit närmast ytterväggen ruttna på grund av gifturetanet som blivit insprutat längsmed ytterväggarna. Hittade också bergull i golvet, vilket inte heller direkt hjälpt till att hålla plankorna i skick.

Ruttna stockar i nedersta varvet, nordvästra kammaren. Här är golvet färdigt utmockat..

..så när som på detta hörn. ELÄNDE att bygga spisar ovanpå träverk, som nu är halvruttet! Som att ni inte skulle ha haft stenar i denhär byn?! Hur ska man kunna spara sånthär hade ni tänkt?

Köket som det ser ut för tillfället. Nästan hela mellantaket är nersågat och värmer bra i vår panna.

Nu blir det intressant att se vad spismuraren säger om alla eldstäder och skorstenar. Hittills har det ju verkligen inte sett något vidare lovande ut, enda ljuspunkten är att salens spis tack och lov är murad på stenar hela vägen ner. Får se hur det ser ut i köket, där vi inte har hunnit riva bort alla golvplankor än. Fan ta om det också ligger på ruttna stockar...!

Tog ju inga bilder då sist på lillstugan efter min och Sofies storstädning, så här följer några. Här har vi dock "ödat" ner lite igen, då vi varit på mellantaket, och Simon på taket, och åtgärdat läckage, så nu borde det inte åtminstone regna in här längre.

Fint timmer. Det är nästan lite deprimerande att timret och grunden i lillstugan är i bättre skick än i stora huset! :D Det skulle man ju dock inte tro vid en första anblick utifrån..

Bastukammaren

Hittade en hel hop med mestadels morsdagskort i lillstugans farstukvist, jättevackra, färgstarka gamla kort med glitter och dikter. Pröva googla morsdagskort idag och vad hittar man?

Vad är det för fel på folk idag? Det gäller inte bara morsdagskort, utan i princip allt. Inredning, kläder, hårfärg... Sedan när blev det fel att använda färg? Sedan när blev beige en färg? Ååhh, beige, grått och gammalrosa. Ååh änglar utan näsor och munnar. Såå fint. Så lagom. (Och vad är det för sätt att stava!!??)

Herregud, jag måste sluta nu :'D My eyes!

Jaa, ehrrm, var var jag nånstans? Joo, kiosken tänkte jag bjuda på en bild av!

Fantiserade i början att man kunde använda denna som exempelvis hönshus, men vi har nog konstaterat nu att den är nog för rutten. Hönsen tar nog illa upp om de måste bo i denhär mögelboden.

Mögelboden inhyste bland annat en oergonomisk barnvagn som nog sett bättre dagar.

Dessutom inhyste den en söt och stabil liten pall. Fascineras lite över hur vi ännu kan upptäcka nya saker på detta hemman, men nu tror jag nog faktiskt att alla vrår börjar vara genomgågna.

Nu får det räcka för denna gång, ska sätta igång och göra bondost som svärmor beställt tills ikväll. I utbyte skulle jag få färdiglagat kött så jag tyckte det lät som en bra bytesaffär.

Trevlig lördagkväll!

Hörnspisar och historia

Nu ser det ut som att vi kommer att bli tvungna att riva bort även de norra kamrarnas båda kakelugnar, för även de visade sig vara grundade ovanpå stockar. Dessutom var den ena kanalen som gick till skorstenen så dålig och söndervittrad så det vara bara att sparka omkull den. Allting är så dåligt murat av dåliga tegelstenar så det är nog ingenting att spara. Nåja, det går väl an att leva utan eldstäder i ändkamrarna, huvudsaken är ju att det går att elda i köket och i salen. Sådana där små överraskningar man får ta när man renoverar ett gammalt hus, det går inte alltjämt att rädda allt.

Tegelstenarna från mellantaket har vi plockat ner, plockat på trall, plockat AV trallen på en annan trall, eftersom man inte ryms in med traktor i någon dörröppning i vårt uthus.. man kunde inte föreställa sig att en hop med tegelstenar skulle kräva så stor arbetsinsats och så mycket tid. Svärmor har dock hjälpt till en del på den fronten.

Utrivning av gammal trossbotten

Photobomb av ett lass med tegelstenar

Några riktigt soliga, fina vårdagar har vi också fått ha redan!

I fredags var dessutom Simons syster Sofie på talkodag. Vi ägnade den dagen åt att kasta ut allt som "lös låsa" ur lillstugan, eller åtminstone köket, rummet och farstun. En hel kippkärra med spånskivor, halvruttna golvlister, golvmattor, en hel scen samt annat löst bråte fick vi utslängt, så nu är golvet sopat och det är bara att flytta in! (hehe) Var så ivrig så jag kom inte ens ihåg att ta bilder på slutresultatet.

För två helger sedan var jag på en snabbvisit upp till hemtrakterna för att ta hem det sista av mitt bohag från Nabba. Passade på att besöka Verners av den orsaken att jag ville mäta och fotografera den vackra hörnspisen som finns där. "Verners" är också en gammal bondstuga, belägen på Källbacka i Lillby. Gubben som bodde där tidigare hette Verner Storgård, så därav namnet. Pappa köpte den för något år sedan när den blev till salu. Mest köpte han den för tomtens skull, stugan är belägen på ett otroligt vackert ställe. Skulle jag inte ha flyttat till Skaftung skulle jag antagligen renoverat denna stuga istället, nu vet jag inte riktigt vad dess öde blir. Om någon är intresserad av att köpa den för bortflyttning så tror jag nog min far är benägen att sälja.

 


Anyway, precis en sådan här modell, med bakugn och eldstad i hörnet skulle jag vilja ha. Vi har ju lite spelrum med dörrarna, nuvarande måtten på hörnet är ganska exakt 1,50x1,50 m. Denna mäter 1,35x2,05m om jag nu tolkar min råddiga ritning rätt.

 

Har studerat Gunnar Nybonds bok om släkterna Teirfolk och Sundnäs och här finns en del bilder på Storback. Inga jättegamla, boken i sig själv är från 90-talets slut, men det är ändå superintressant att läsa om vem som har bott i gården. Ännu saknar jag några direkta byggårtal, när är den första delen av gården byggd? När byggde man till salen och de södra ändkamrarna? Och när har lillstugan kommit till? Den är lite av ett spöke i sammanhanget för den står inte omnämnd någonstans så vitt jag har sett ännu, varken i denna bok eller i Svenska Österbottens bebyggelse från 1965. Och den är också tillbyggd i något skede, delen där bastun, forstun och kammaren finns tycks ha tillkommit först, sedan har den byggts ut med köksdelen.

Ur Svenska Österbottens bebyggelse, 1965.

Dessutom står här att gården har tegeltak, vilken den enligt uppgift aldrig haft. Gården hade pärttak fram till att den fick plåttak någon gång på början av 80-talet. Lillstugan däremot har ju tegeltak än idag. För övrigt är det ju också märkligt att det påstås att gården skulle ha enbart 3 rum och kök. Det hade den ju rimligtvis före utbyggnaden, då gården bestod av köket, norra ändkamrarna och mellankammaren, men med utbyggnaden har den ju 6 rum och kök. Och jag ANTAR att utbyggnaden skett någon gång på 1800-talets slut, eftersom de understa tapeterna i den delen är mycket tidstypiska för just den epoken, och tidningspappret på väggarna är daterat på 1870-talet. 

Men åter till boken "Skaftung by i Kristinestad" av Gunnar Nybond. Enligt författaren ska gården ha varit bebodd sedan ca 1750, då det ursprungliga Teirfolk-hemmanet delades mellan två bröder. 

Henrik Johansson Teirfolk (f. 1732) ska då ha grundat det andra Teirfolk hemmanet, alltså Storback. Sedan övertas gården av barn i direkt nedstigande släktled i fem generationer framåt, ända fram till 1886. Erik Henrik Eriksson Teirfolk var då husbonde på gården och gift med Maria Sofia Eriksdotter (från Sideby). Erik Henrik var troligen delägare i Skonaren Lax, som förliste på Nordsjön 1886 och hela besättningen omkom. "Troligen omkommen å Lax" står det i kyrkböckerna. Sedan står det "Efter denna olycka måste då hustrun gå från hemmanet och gården, som splittrades och kom i främmande händer. Hon benämnes senare backstuguänka, död 31.3.1924".

Erik Henrik och Maria Sofia hade 6 barn, som då flyttade bort från Storback tillsammans med modern. Var de bosatte sig sedan står inte. Många av barnen for till Amerika, endast "Teir-Kalle" blev kvar i Skaftung. Han bosatte sig vid Djupviken och fick 14 barn.

1886 torde alltså gården ha gått ur händerna på släkten Teirfolk, men den skulle komma att återvända till släkten senare. Henrik Johansson Teirfolk var farmors morfar åt Hilma Irene, f. Hannus i Härkmeri 1886. Hilma gifte sig i Skaftung med bondesonen August Anselm Teirfolk, f. 1881. I boken står det att "Han hade sitt ursprung i gården Öman i Ömossa och tillhörde inte själv släkten Teirfolk." 

Jag förstår inte av boken varför August Anselm hette Teirfolk eller varför han bodde i Skaftung.  

Och bodde han redan då i Storback, eller flyttade han och Hilma dit tillsammans efter giftermålet? 

Det står inte heller vilket årtal de gifte sig, men man kan ju anta att det var tidigt 1900-tal. 

Vidare står det att "genom Hilmas ankomst till Skaftung blev släktkedjan på nytt länkad till ursprungsgården Teirfolk. Det gällde den gård som ända in till vår tid har benämnts Storback i byn. Den nya värdinnan blev därför känd under namnet Storback-Hilma."

MYCKET intressant. Vad som har hänt i gården, och i vems händer den varit från 1886 fram till att Hilma och August bosatte sig där, är fortfarande en gåta. Min forskning fortsätter, återkommer till ämnet då (och om) jag får mera klarhet i historien.

Mariekexburk, synd att den var mosad

Gammal fazerinalåda

Avslutar med att göra en bekännelse, fastän S sa att folk tror du håller på och blir sinnessjuk om du skriver om dethär på bloggen, men nu gör jag det iallafall: jag hittade en hel låda med gamla retrobarnkläder, som var så otroligt söta att jag bara inte hade hjärta att slänga dem. Jag tog hem dem, stoppade allt i tvättmaskinen och slängde sedan det som var sönder. Inte vet jag vad jag ska med dem till, men de är nu sparade för något framtida ändamål :D Om inte annat så duger de säkert till dockkläder!

Rivningsobjekt

Jaa, inte huset (fast det finns det säkert de som tycker), men jag syftar på de två kakelugnarna i de båda södra ändkamrarna. Till att börja med är de ju urbruktagna i och med att skorstenen är nerplockad på mellantaket, liksom skorstenen till salens spis, och dessutom är de ju ganska så förfallna som ni ser på bilderna under.

 

Eftersom det, som allt annat när det gäller detta hus, antagligen blir ett ganska kostsamt och omfattande projekt bara att renovera den magnifika eldstaden i salen (för det SKA vi göra har jag bestämt, kosta liv, kosta död) så tänkte vi att vi skulle renovera upp dessa bara så att de åtminstone skulle se fina ut och man skulle kunna ha något värmeljus i dem. Men nu visade det sig att de är byggda ovanpå golvet, som vi måste ha bort. Så nu ser det nog inte bättre ut än att de får gå hädan. Salens spis verkade som tur var, vara byggd som den skulle och inte ovanpå golvet. Dessa två har antagligen kommit till i något senare skede, eftersom den blåa panelen, inte i den sydöstra, men i den sydvästra kammaren, var spikad bakom spisen så den gick inte ens att riva bort :D

Glömde ju säga att utmockningen av vinden är klar (jeheii) och vi har påbörjat utmockningen av nedre våningen. Detta underlättades en del av att det en gång funnits en dörr ut från stora salen, som vi nu åter öppnade, så slipper vi kärra allting genom hela huset och ut.

De nedersta stockvarven är ljusare pga panelen som suttit där. Men inte tycker jag det stör. Funderar om man skulle lämna fram denna vägg, den är bara lite insektäten av något kryp som tyckt om barklagret mellan stockarna. Själva stocken är åtminstone inte förstörd.

Bastun i lillstugan.

Gott kaffe till högre priser? Ingen vidare marknadsföringstalang :D

Uthyres de alltså som färdmedel eller färdkost?

Oj så dålig denna bild blev, nåja, den föreställer iaf vad jag hittade under spännpappret i lillstugan. En mycket mörk och vacker timmervägg.

Det blev ett lite flummigt inlägg, men nu ska jag avnjuta min förhoppningsvis ätbara lasagne och sedan gå och sköta mina djur för kvällen innan det blir mera renovering. Har inte fått gjort något vettigt idag känns det som, bara ränt på stan i jakt på allt från lädertvål till jaa, en framtid :D

Hejsålänge!

Tömning pågår

Vi har nog för mycket Purmoblod i oss. Jag rent genetiskt, och Simon har, förutom att han nu faktiskt bott i Purmo ett år, heller aldrig varit någon slösare. Sugbilen fick "haa e" och vi påbörjade utmockningen av mellantakets isolering. Denna består då mestadels av jord, sand, mossa och annat mojs som dammar ganska så ordentligt. Mojset har fått rutscha ut på kärran på en ränna genom fönstren.

 


S har stått för mesta delen av utmockningen, medan jag jämnat på kärran samt utfört andra arbeten under tiden, bland annat rivit ut ytmaterial ur förstukvisten, salen och ur lillstugan.

 

Det var inte mycket till tapetprover från salen, eftersom alla stockväggar redan var så gott som bara där. Men något enstaka hittade jag längs fönsterkarmarna. På bilden till höger syns spår av forna butikshyllor, salen med dess två ändkamrar betjänade ju som bybutik en gång i tiderna.

 






Bordet fanns på vinden, och i förstukvisten hittade jag en sådan här pafflåda mellan plankorna och det understa lagret golvmatta. Måste googla lite, har i min enfald associerat Rettig enbart med Jeppis, men nu är jag en visdom rikare och medveten om att det är ett synnerligen multinationellt företage :D Hursomhelst så var P.C Rettig & co en tobaksfabrik i Åbo, som tillverkade cigaretter från 1845 ända fram till 1995, då produktionsutrymmena inte längre uppfyllde de nya kraven och bestämmelserna. Då såldes verksamheten till R.J Reynolds Tobacco International. Så där som en liten historisk parentes. Denna sort, Klubb 22, torde enligt mina overifierade källor ha tillverkats runt 60- och 70-talet.

Därefter följde 3 lager golvmatta. Den översta är likadan som den översta i köket.

 

 

 


Lillstugan är lika spännande att riva som stora huset, och här hittas det verkliga tapetskatter! Två väggar i köket var tapetserade med den mest tilltalande tapeten jag hittat på hemmanet hittills: den ljuvliga, grafiska 50-talstapeten. Därefter hade rummet tilläggsisolerats med skivor, som i sin tur fått nya tapeter, så 50-talstapeten var tämmerligen intakt under skivorna. Har inte rivit ner den ännu, hur ska jag kunna :D Får skära loss en stor bit och göra en tavla.

Till vänster syns väggen mellan kammaren och köket. På andra sidan väggen stod en vedspis, och det har tydligen gått hett till i den nångång. Det har inte bara nästan brunnit, det har brunnit. Tur att stugan ändå klarade sig!

Marilyn Monroe hänger på dörren mellan farstu och kök och välkomnar förföriskt alla som stiger in. Runt dörrkarmen sitter en fin, bred list, mycket bredare än dörrlisterna i stora huset. Nederst tapetprov från två vitt skilda stilepoker. Det är helt fantastiskt vilken tidsresa det är att knapra loss tapetlager från varandra, det speglar precis vad som var på modet på den tiden. Tänk sedan när jag har tapetserat med precis allt utom det som är modernt, allt från 1800-tals till 70-tals tapeter. Vad mina efterkommande ska bli förvirrade, och kanske lite fascinerade, över min trendbojkott när de börjar renovera.

 

Köpte det senaste numret av tidningen Maalla, Finlands svar på Lantliv. Det finns ofta många bra reportage och fina bilder av gamla hus och deras fint inredda rum, de gånger man inte har gjort en Mr Bean (sprängt en hink vitmål i alla rum). Man måste dock läsa dessa lantromantiska tidningar med en nypa salt, ibland överromantiserar reportrarna sina reportageobjekt så mycket att det blir både genomskinligt och synnerligen skrattretande. Exempelvis som följande:

"Kolme sopuisaa tyttöä mahtuu hyvin woodnotesin tuolille satuja lukemaan." Säkert läser de bara sagor på mammas padda. Och visst låter det mycket bättre än "kolme sopuisaa tyttöä mahtuu hyvin woodnotesin tuolille angrybirdsiä pelaamaan." 

Lika töntigt är det i varenda julnummer av Lantliv, då det görs ett juligt och vintrigt reportage hemma hos någon som bor på landet och har hästar. Den obligatoriska bildtexten lyder då "I hagen står hästarna och mumsar på julhö." Vad fan är julhö!? :D Är det nåt speciellt hö som sparats på något visst ställe för att tas fram speciellt till jul? Är det odlat på någon viss "julplätt", såtts med någon viss "julfröblandning"? Julhö... Jag inte förstå.

Har funderat av och till om vi ska satsa på 6-rutiga fönster eller korsmodellen, då huset har av båda sorterna. Hittills har det mest lutat åt 6-rutiga men när jag såg detta reportage så började jag nästan tycka att korsfönstren är finare. På något sätt tycker jag också att korsfönstren känns mera som Storback, och de är (vad jag har sett) också en vanligare fönstermodell här på den sydösterbottniska landsbygden. Hmmm. Tur att vi inte behöver bestämma idag.

 

Ett bra reportage var också om Eijas badrum (norrfrid.blogspot.com), som var mig mycket estetiskt tilltalande. Addera färg så skulle det ha varit mycket jag. Jag kanske även skulle ha bytt ut schackrutorna mot marockanskt kakel i svartvit färgpalett. Åh, de är så fina dedär mönstren.

Detta är ett exempel på mina favoritstilar i kollision: retro möter sekelskifte. (Ett collage jag gjorde till Instagram, där ni gärna får följa mig, dj_puuvillakarkki). Tycker badkar med tassar, wc-stolar och handfat av gammal, engelsk modell är jättefina, men det mintgröna handfatet mot det rosa kaklet fick nog något att hända i mig :D Svart hexagonkakel med vita fogar (svart kakel med vita fogar överlag) är också något jag också gillar starkt. Nå, som vi planerar nu så kommer huset att ha 2 toaletter nere och en uppe, så månne jag inte får både marrakech design och hexagoner att rymmas i huset.

Nu får det räcka för denna gång, måste iväg till projektet och städa upp lite då det imorgon kommer en och inspektera slottet och göra en offert på stockbyten, lyftning och dylikt. Det kan ju behövas särskilt på ställen som ser ut som detta nedan:

Bra med lufthål!